Story, Del 1

Jag sprang, tårarna rann nerför mina kinder. Långt bort hörde jag mamma ropa att jag skulle stanna, men jag brydde mig inte. Jag tänkte inte stanna förän jag var långt inne i skogen. Jag snörvlade och tänkte på mitt och mammas gräl. Jag älskar djur, speciellt hästar, mamma hade sagt att jag skulle få en om jag accepterade att hennes nya, dumma pojkvän flyttade in hos oss. Jag kunde inte fatta att hon bara kunde strunta i pappa sådär. Om han bara skulle veta vad mamma gjorde... Jag saknade honom. Tårarna blev bara fler när jag tänkte på honom. Det var så orättvist, om bara inte den där lastbilen skulle kommit i full fart, om bara pappa skulle hinna väja för den där stocken som föll av lastbilen, om bara han inte dött så fort så jag skulle hinna prata med honom. Jag sprang fortare och fortare. Jag stannade först när jag var så anfådd att jag trodde att det var sista stunden i mitt dumma liv. Jag såg mig omkring, skog, skog och... skog.
 
 
Det började skymma. Snart skulle jag inte se någonting. Jag måste hitta en plats att sova på. Men var? Nu var det riktigt mörkt. Jag hittade snart en liten stig som jag följde. Den måste ju leda någonstans... Tillslut hittade jag ett hus. Jag såg mig omkring. Det såg övergivet ut. Jag bestämde mig för att sova i ladan som var där. Jag gick upp på övre våningen. jag såg mig omkring. Där i en liten vrå fanns hö som jag skulle kunna packa in mig i. Jag gick dit.
 
 
Här skulle jag sova. Jag beddade in mig i höet. Det var varmt och skönt. Jag låg och funderade en stund, mamma hade lovat mig en häst, men hade hon hållit det, nej! Då mitt i allt har vi inte råd för att hennes pojkvän behöver pengar till sitt företag som håller på att gå i konkurs. Jag hoppades att det skulle gå i konkurs så snart som möjligt. Jag kände ögonen bränna, och kom på hur trött jag var. Jag kröp in i höet ännu mer och slöt mina ögon.
 
Jag vaknade med ett ryck. Jag hörde en bil tuta. Jag sträckte på mig. Jag såg höet. Vad var det här? Varför var jag inte i mitt rum? Var var jag? Jag klättrade yrvaket och oförstende ner för stegen. Jag tog upp dörren och möttes av ett blendande solsken. Jag blinkade till.
 
Då kom jag ihåg hur jag rymt. Jag såg mig omkring, jag borde fortsätta. Tanken på att kanske bli tvungen att gå många kilometer fick mig att gäspa stort. Då såg jag en liten stig. Skulle jag följa den? Den ledde ju till någon stor väg eller till ingenstans. Jag chansade. Och jag hade tur, den ledde till en väg. Jag skulle just gå då jag såg en skylt.
 
 
"Varning för stenras". Jag kände rädslan komma. Men då jag såg ett skän ditåt bestämde jag mig, jag skulle gå. Jag kände oron smyga omkring i mig. Tänk om en stor sten plötsligt dödade mig som stocken hade dödat pappa? Jag rös vid tanken. Jag tvingade mig att fortsätta. Efter en stund, full av oro, var jag äntligen framme. Jag blev förskräkt när jag såg hur mycket folk det var där. Jag såg en mur mitt i och hus inne i muren. Skulle jag gå in dit?
 
 
Det var så mycket folk där. Jag hann bara tveka i en sekund, för mitt i allt var jag inne. Jag såg mig omkring och bestämde mig för att gå till någon. Vem såg snäll ut? Jag gick till en flicka i en rosa rock som gick omkring.
 
 
  - Ursäkta, sa jag till flickan. Var är jag? Hon såg frågande på mig.
  - Du är i Moorland, sa hon efter att ha studerat mig nogrant. Om du vill veta mer får du gå till mannen där, Thomas, sa hon och vände sig om.  Jag gick till Thomas.
 
 
  - Nej men vem är du? Jag har inte sett dig här förut, sa Thomas. Jag presenterade mig.
  - Jag är Lucy Eveningheart, sa jag. Jag har rymt och vet inte var jag är. Jag berättade allt för Thomas. Han lyssnade utan att avbryta.
  - Du kan få bo här om du vill. Gillar du hästar? Här är nämligen ett stall, du kan få jobba här så att du får pengar, där på anslagstavlan skriver jag upp vad du ska göra, prata med Jenna om dina pengar när du jobbat klart, och du kan bo där ovanför, sa han och pekade mot ett hus.
  - Åh, tack, sa jag och log, tack så mycket. Det här stället skulle jag inte lämna på länge, vem vet, mamma kanske aldrig skulle få se mig mer.
 
 
Det här är början på en "serie" som jag kommer skriva, alla delar kommer under kategorin "Story". ni får gärna komentera om ni har frågor. Jag har tagit bilderna från min WE server, hoppas in gillar den! :D
 
// Linaaaaaaaaaaaaaaaaa :D